Jon Jordås
Författardebutant
JON JORDÅS, född 1982 och bosatt i Stockholm. Han är verksam som radiojournalist och poddproducent. Tidigare publicerades en novell i antologin Pittstim (ett svar på den omdebatterade antologin Fittstim) och Jon Jordås vann två gånger Lilla Augustpriset för ungdomar.
Romanen MIN MARTINA är hans skönlitterära debut.
FOTO: CATO LEIN
Debutantporträtt i Svensk Bokhandel - Höstkatalogen 2020, som han själv skrivit:
"Skriv aldrig en kärleksroman, skriv aldrig om Stockholm! Det har varit mina två viktigaste skrivregler. Nu bryter jag mot båda. Det har känts alltför banalt, antar jag. Varför skildra hur svårt det kan vara att göra slut? Och förälskelsen? Så stark, så bräcklig grund att bygga upp resten av sitt liv på ... Nej, detta är redan gjort – av andra. I Maken, exempelvis. Gun-Britt Sundströms klassiska roman. När jag läste Maken upptäckte jag vissa saker. Dels att den var rolig. Dels att Gun-Britt Sundström och jag nog är lika på vissa sätt. Vi gillar det dråpliga i det hopplösa. Såväl författare som läsare måste skratta ibland under tiden som saker och ting går åt helvete. Jag ville åt den känslan.
Mina huvudpersoner heter Martina och Gustav, precis som i Maken. Förlåt, Gun-Britt Sundström, det blev bara så. Hur mycket har egentligen ändrats på kärlekens spelplan de senaste 50 åren? Vi förväntas gifta oss av kärlek, få barn, hålla romansen levande och samtidigt vara trogen med en partner. Varken dejtingappar eller allmän moralisk uppluckring tycks kunna påverka det. Jag vill i min bok ge en ärlig lägesbeskrivning, en blixtbelysning från skarven i mellan 2010-tal och 2020-tal.
Jag har försökt skriva om andra saker tidigare, manus som jag fått ge upp. Jag hade ju mina skrivregler och ville framför allt vara originell. Ett havererat bokprojekt handlade om en ringmur i Midgård ... En annan gång beskrev jag hur ett gäng terrorister kidnappade en förskoleklass i syfte att starta en sorts revolution i Sverige. Jag har även kämpat med en berättelse om hur svenska makthavare blivit infiltrerade av vättar, landets urfolk. Allt för att inte behöva skildra staden där jag bor. Allt för att slippa berätta om det där fåniga som människor värderar mest."
